onsdag 4 maj 2011

- 15 år, minst

Pigg, snygg och yngre

Grattis i förskott, för äntligen har jag fått svart på vitt att det är inte alls 54 utan 39 jag fyller i höst. Läser i DI Weekend att vi vägrar åldras i samma takt som tidigare generationer och minst 15 år yngre än vår faktiska ålder är vad vi uppfattar oss. På pricken är min kommentar för jag trivs utomordentligt med både erfarenheten och skrynklorna, men när jag hör 54 då svindlar det och jag får nästan sitta ner ett tag. Äntligen får jag min självbild att stämma.
Som nybliven 39-åring firar jag kvällen med att trycka in rumpan i ett par CheapMonday jeans, hänger på mig en lagom genomskinlig blus, låter det rassla lite runt handleden, klackar upp och dansar till Lykke Li på Cirkus. 

Här  ovan har du förklaringen Gunilla. Grattis att du tillhör en av dom. Kram Gullevi

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, precis så är det! Ha ha! Gunila

Gullevi sa...

Inte mina egna ord utan kopierat från Ninnas Catwalk
i M-magasinet. Men visst, spegeln ljuger alltid nuförtiden.

Anonym sa...

Jag vill också ha en sådan spegel. Jag har nu försökt att tala om för mig att den ljuger, men jag ser bara fakta. Insidan och utsidan stämmer absolut inte överens. Låt oss leka med tanken att den faktiskt ljuger. Hur kan man då förklara det där med skylfönsterrutor? Och då hemska tanke menar jag de som behagar visa mig i fullt dagsljus med sin allt för tydliga upplysning. Jag personligen föredarar rätt starkt tonade speglar placerade på halvdunkla ställen. Men det är väl klart att jag förstår vad du i grunden menar. Jag ville bara säga att det är så himla svårt att intala sig att man inte ser det man tyvärr ser allt för tydligt. Nu vid snart 67 års ålder börjar jag närma mig en slags tacksamhet över att det finns en gnutta barnasinne kvar i den skrynkliga och oigenkänliga kroppen. Förr skulle man ju vara så himla vuxen i alla situationer. Jag tror att jag har gett lite avkall på det. Fast bara då det är läge för det. Ville bara säga att folk troligen bedrar sig rätt kraftigt då de tror att "tanter" bara pratar tantsnack. (Hur nu det låter)?
Kram
Maj

Gullevi sa...

Det som spelar roll är inte hur gammal du är, utan hur du är. Vi känner säkert alla en tant på 20 och en mogen, humoristisk tjej på 80. Och att man är vuxen behöver man ju inte tala om vid våra år, utan kan bara njuta åt att få vara precis som man själv vill. Kram.

Anonym sa...

Gullevi. Naturligtvis förstår jag vad du menade, men ibland är det lite svårt att förbise den yttre verkligheten. Och visst har jag träffat en del 14 åriga tanter eller gubbar. Det är klart att det inte bara har med åldern att göra. Då jsg talade om att vara "vuxen", menade jag att många anstränger sig så mycket för att uppnå det som kan betraktas som vuxet. När man släppa på den känslan utan att känna att man inte är vuxen, var väl vad jag i stort sett menade. Nu skall jag inte trassla in mig mer i detta ämne. Huvudsaken är att man själv tillåter sig att vara den person man är, oavsett ålder.
Kram
Maj